Tillbaka till värmdölandet.

Fy fasiken vilken dag.. Vakna imorse.. Yes magen känns helt okej! Jippi. Går upp.. Går på muggen.. Nähä. Var på muggen att antal gånger inom loppet av en timme. SUCK. Hatar detta så hårt. Hellre ligga och spy alltså.. Blää. Menmen. Sådan som händer..

Får i mig lite mat, ligger och kallsvettas på soffan.. Just det. Begravning om en 45... Ahh! Duscha, slänga på sig kläder, ingen ork, fixa håret, svetten rinner, smink kanske man ska ha lite, vad för skor? Röka vill jag göra innan, magen kvider.. Sen ut genom dörren...

Bilen tok varm, hjälper inte mot svetten, ner till blomstret, köpa roser, aah, luft! In i bilen.. Kväning nära pga värmen, ner med rutorna, ge mig luft! ACn på, aah, kan nästan njuta av bilfärden nu:)

Sen lugna det ner sig.. Tills vi kom in i kyrkan.. Det var så mkt folk att alla inte fick sittplatser.. Du var väldigt omtyckt och älskad Jocke! Vi trängde oss med.. hum fem andra på en bänk.. Damit, de framför satt bara fyra under hela ceremonin.. Kroppar ihoptrycka som värsta sillpaketet + mina kallsvettningar var en väldigt bra komination.. Not.. Menmen..

Det var en fin begravning. Hördes dock ganska dåligt där bak vi satt.. Och tack vare långstången två bänkar framför sågs det inte allt för mkt heller.. Man vill ju inte sitta och flänga med huvet fram och tillbaka.. Särskilt inte när snoret rinner som värsta niagarafallet... Kan ogillas av närsittande...;)

Men det var en personlig begravning tycker jag.. Även om prästen svävade iväg lite hölls det tal och det spelades två låtar.. först en rocklåt av ngn på bas/gitarr (vad det nu är för skillnad mellan allt).. och sen "Paint the sky with stars" - Enya... Det var väldigt fint.. Inte varit med om det tidigare.. Har ju bara haft turen(Om man nu kan säga det?!) Att bara gå på äldres begravningar.. Dock var det en sångare på den senaste jag var på.. Men oftast känns det som att det bara spelas orgel istället.. Men när han drog igång med basen var det verkligen Jocke.. Man märkte på många andra också att det berörde hårt...

Jobbigt när allt drogs upp igen.. På ngn vänster hade man lyckats förtränga det mesta.. Låtsas att du bara va borta lite, skulle snart dyka upp igen.. Men nu blev man än en gång slagen i nyllet av verkligeheten...



Fan vad jag saknar dig..