Det är intressant hur ens humör kan vända på två röda.

Var så uppspeld, glad, leende upp till öronen, finurligheten i ögonen, taggad som få och helt oslagbar.. Tills jag insåg..

Mm, just nu skulle jag nog vilja gå till horisonten och inte titta bakåt.. Orken bara rann ur mig och jag sitter här i en nedsläckt lägenhet med blicken fokuserad på absolut ingenting. En promenad skulle som sagt sitta fint.. Åh, saknar djurö. Fundilering ställe nr 1..

Fan vad tiden går fort.. 7 månader nu. Hur har vi klarat oss i 7 månader..? Känns som att det var igår du stod leende framför en..



Mindre lust att ta mig till gymmötet 19, vet en annan plats jag skulle vilja befinna mig på just då.. Blir nog ingen spinning trots allt...