Vissa dagar kommer den där känslan att allt bara är ren jävla skit och man vill bara lägga sig ner och gråta tills man tynar bort. Mina sådana dagar grundas främst i när mina planer falerar.

Jag vet inte varför jag hakar upp mig som jag gör när saker inte går Som jag tänkt men det sänker mig nå så totalt!

Jag trodde jag hade närmaste veckan ganska klar framför mig. Sista rycket hemma i morgon med bak o julgransklädnad o städning. Samt middag hos Dannes päron på kvällen. Att klämma in lite mys med Sandra o promenad skulle inte alls vara några problem!

Men nu ska jag tydligen åka till andra sidan stan för att hämta saker min mor glömt och detta kan man ju bara göra mitt på dagen för att slippa köerna..

Sen julljusen jag köpte idag, tror ni skiten lyser????!!! Nä självklart inte. Kul att man märker att pisset inte fungerar när man satt varenda ljus preciiiiis där man vill ha de i granen! Suck. Så måste ta mig iväg o byta de med? ... Och självklart köpte man int de nästgårds heller.. Suck.

Och så känner man bara stressen krypa i ryggen. Fan. Skulle ju va luuugnt imorgon! Och vad hände med denna dag?? Kl är snart 17 och känns som jag inte åstadkommit ett skit trots att jag inte suttit ner på hela dagen.. Fan också.

Sedan hade jag ju i mina funderingar en solresa inplanerad nästa vecka. Men nä. JAG VILL JU HA SOL!! Just ja. Det ska jag också ta tag i imorgon. Hitta en annan form av resa som inte kostar skjortan i 3-4 dagar.. Vart fan ska man?? Hade ju redan planerat klart allt sådant ju...

Jag vet att det bara är piss-saker att klaga på. Skit att bli gråtfärdig över o tappa lusten till allt. Men så är det.

Fan jag vill bara lägga mig ner o dö