Återigen har man lyckats

Trasdockan Emelie tiller tjänst, vad får det lov att vara?

Jag är nog lite av en mästare. En mästare på att (miss)lyckas med allt. Körde frukt idag på jobbet, vilket inte hör till min starka sida då jag för tre år sedan fick dispans av dåvarande chef för att min ryg inte klarar det.. Kris där idag, och då jag varit tjänstledig i två år och småplockat lite frukt vilket har fungerat bra, hoppade jag in i leken för 110%. Mm, kanske inte var det smartaste jag gjort på senaste. Halva dan går och jag får lite känningar i rygg och axel, men för sjutton, kör på bah! Det är ju fortfarande mycket kvar och lite smärta har ju ingen dött av.. Nädå, men näst intill. Plötsligt smäller det till och damen kan typ inte gå. Kul! Har ju haft problem med axeln i snart 3 år som de flesta vet? (8 inflammationer och värk 24/7 i tre år, Yes!) Så ryggen gav upp och axeln värkte som aldrig förr. Fy fan. Lunkade iväg på lunch ihop om att det kanske skulle lugna sig lite? Har så sjukt svårt att säga att jag inte kan arbeta när jag vet att det finns så mkt att göra.. Men icke sa nicke. Armen gick inte att lyfta och det värkte från fingerspetsarna till örat. Fy fan vad bra... Åh! Sen ryggen som en stordunkade stenplatta på det. Kan nog inte bli bättre.....

Så det var bara att stämpla ut och bege sig till min akuttid hos kirpraktorn.. Mycket knäckade och skratt senare kände jag mig mot förmodan lite bättre, eller rättare sagt, mer avslappnad och domnad tror jag.. Men nu är det tillbaka på samma resa. Sitter försiktigt i soffan och smärtan är inte nådig. Det ilar nå så förjävligt i axeln alltså! Smått orolig övet att jag inte kommer kunna ta mig till jobbet imorgon.... Men det kan väl bara tiden utvisa..

God! Ta bort min pain någon!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0