Så less idag. Vädret är grått, inget går som jag vill, är trött som få, huvudet värker nå enormt och det är sista dagen i frihet. Åh!

Kan inte beskriva den ångesten jag har nu alltå. Bara känner panikångesten komma krypande där bak.. Ingen ork, tårarna är inte långt borta och helt känslokall.. Tanken att göra något så jag får sitta i fängelse istället har slagit mig.. Haha! Äh, känns väl förmodligen bättre imorgon när man kommer in i allt. Ska ju vara glad att jag iaf har ett fast jobb. Inte alla som har i detta läge.. Så det är väl bara att gilla läget och försöka söka sig iväg under tiden. Mm, men det är svårt att smälta. Just att man ser det som att man backar så många steg i sitt liv. Även arbetsmässigt känns det som att jag backar då situationen ser lite annorlunda ut på jobbet nu än det gjorde för två år sedan.. Surt. Får se vad mötena i veckan ger.. Åh, kan inte någon bara ringa och säga; Hej jag har ett jobb åt dig, sugen på detta? JAAAAAA!